2007-11-29

BILDER FRÅN EN BISKOPSVIGNING I LETTLAND

Ärkebiskop Janis Vanags är berömd för många "konservativt" kristna inom Svenska kyrkan och har bl.a. flertalet gånger deltagit i aKF:s Uppsaladagar. Han är därtill kontroversiell för sitt ställningstagande mot den ickeapostoliska ordningen med kvinnliga "präster".
Evangelisk-lutherska kyrkan i Lettland (Latvijas Evangeliski Luteriska Basnika) är ett gott exempel på en kyrka som har återupprättats, inte bara från kommunistiskt förtryck, men också från liberal teologi. Sedan ärkebiskop Vanags ingick i sitt ämbete kan exempelvis nämnas att det inte längre förrättas några kvinnoprästvigningar längre. Lettiska kyrkan har till alldeles nyligen bara haft en biskop, ärkebiskopen själv, men som vi ser av bilderna nedan har det äntligen blivit ändring på det.

13 oktober vigdes så två nya biskopar, Einars Alpe och Pavils Bruvers för de nygrundade stiften Daugavpils och Liepaja. Och som vi ser på bildern kan man konstatera att katolsk och apostolisk ordning är, trots sitt lutherska namn, en självklarhet i denna baltiska kyrka:





För fler bilder se denna länk via LELB:s hemida!

2007-11-11

OBLIGATORISK TIDEBÖN FÖR PRÄSTER?

Ja, varför inte? Denna fråga har jag aldrig hört någon föra fram i något offentligt sammanhang, inte ens bland "våra egna" präster - även om jag kan tänka mig att så bör ha skett. I Church of England är, sägs det, tidebön för präster i församlingskyrkan något självklart. Tänk om det vore likadant i Svenska kyrkan och inte bara bland katolskt orienterade präster?

Kort om tidebön

Tideböner är ett arv från den judiska gudstjänsten och har som en naturlig del i klostrens vardag varit en av Kyrkans olika gudstjänstformer. I Svenska kyrkan fick den, efter att i princip varit försvunnen sedan omformningen i 1571 års kyrkoordning, en renässans under högkyrklighetens intåg fr.o.m. 1930-talet. "Tide-" syftar på denna böneforms spridning på dygnet, man ber helt enkelt på vissa tider. Bönen bygger på läsning av psalmer från Psaltaren som kan skifta från dag till dag. Under ca. ett halvt till ett år har den som bett daglig tidebön läst igenom hela psaltaren, beroende på hur många gånger per dag personen ber tidegärden (som den också kallas).
Till dessa psaltarpsalmer fogas hymner, bibelläsning, lovsånger från NT (t.ex. Sakarias eller Marias lovsång), förböner, böner och välsignelser som antingen "sjunges" eller "läses". Tidebön kan beskrivas som en kortare form av gudstjänst - och en bra sådan dessutom!
Som vanligast hålls bönen på morgonen (Laudes), middag (Sext vid 12-tiden), aftonsång (Vesper vid 18-tiden) och aftonbön (Completorium vid 21-tiden). Det finns också andra tider, t.ex. non vid 15-tiden. Många brukar av praktiska skäl nöja sig med Laudes och Completorium, morgon- och aftonbön.

2008 ett bönens år

Efter nyår inleds Bönens år efter Kyrkomötets beslut. Hur vore det om prästen, för att inte tala om alla andra "församlingsanställda", från och med 1 januari 2008 kunde inleda sin dag med Laudes, avsluta "arbetsdagen" med t.ex. Vesper med hela arbetslaget och enskilt bedja Completorium innan natten inträder? Hur mycket skulle inte en sådan bön, med dess utgångspunkt ur bibliska texter, ge insikt och kanske till och med förändring och ja, rent av väcka nytt liv i församlingen? Bönens kraft, denna närkontakt med Gud, kan aldrig överskattas!
Inte är väl detta omöjligt i vår så ofta sterila kanslikyrka?

Vore inte Bönens år ett fantastiskt tillfälle att börja bruka tidegärden i hela vår Svenska kyrka!

"Det är Guds vilja för oss att vi ska be ständigt" (1 Thess 5:16-18)

2007-11-05

KYRKOBYGGNADSPLANER I ÖSTANBÄCK KLOSTER

Idag hade bloggskribenten förmånen att ministrera fader Caesarius Cavallin under mässan i anknytning till FKE:s (Förbundet för Kristen Enhet - se länk till höger) möte i Lund. Fader Caesarius är abbot i Heliga Korsets kloster i Östanbäck utanför Sala i Västmanland. Klostret är tillhörigt Svenska kyrkan och är inrymt i en gammal skola, vilket också kapellet är.
Jag passade på att fråga fader Caesarius om jag fick publicera de ritningar över en framtida kyrkobyggnad, som under namnet Enhetens kyrka, kommer att, om Gud vill och tillräckligt många givare finns, byggas i närheten av dagens kloster. Denna publicering följer här nedan:

Kyrkan från långsidan med ett nästan lite östkyrklig kupol och gott om fönster.


Ritning över kyrkan från ett ovanifrånperspektiv. Visar en mycket spännande kyrkoarkitektur av klassisk och nästan lite romansk stil.

Från östra gaveln. Ser ut att bli ett imponerande kor med baldakin över altaret.Och så den andra gaveln. Blir det ett rosettfönster där månne?

Som jag förstått det är detta bara de första ritningarna, att fler och mer detaljerade kommer så småningom. Det är med spänning vi får se detta arbete skrida i verket, vill du hjälpa till att förverkliga detta: skänk en slant eller tipsa din församling att samla in kollekt till projektet! Se uppropet för enhetens kyrka här på denna länk (pdf)!

Slutligen en bild från klostrets vackra kapell såsom det ser ut idag (källa: Svenska Dagbladet):